Faktabank

El-installationer

DETTA FÅR DU GÖRA SJÄLV MED EL
Chansa aldrig! Ett enda misstag kan få ödesdigra konsekvenser.
Vad får jag göra själv?
Här kan du läsa mer i Elsäkerhetsverkets "Säkerhetspocket" och i "ELSÄK-FS 2017:2".

De flesta elarbeten måste utföras av ett registrerat elinstallationsföretag.
En del enklare arbeten kan du få utföra själv, men bara om du har kunskap om hur du ska göra.

Det är du själv som ansvarar för att dina elektriska apparater är hela och att de används på rätt sätt.
För fasta elinstallationer, till exempel ett uttag i köket och elledningar i väggar, kan ansvaret se olika ut beroende på om du är husägare eller om du bor i lägenhet. Äger du ditt hus är det du som har ansvaret för att dina fasta installationer är säkra. Förändringar i den fasta installationer kräver auktorisation, vilket innebär att du måste anlita ett registrerat elinstallationsföretag.

Vissa enklare elarbeten får du utföra själv, men bara om du har tillräckliga kunskaper om hur du ska göra. Om arbetet inte kan kontrolleras på ett korrekt sätt, till exempel vid byte av ett befintligt vägguttag eller en befintlig strömbrytare med högst 16 A, ska ett elinstallationsföretag anlitas.


Anlita el-företag

Ta inga risker

El är livsfarligt.
Rätt kunskap och försiktighet är oerhört viktigt vid allt arbete med elektricitet.
En felaktig hantering av el kan leda till brand och skador - och i värsta fall till döden.
Är du det minsta osäker ska du alltid låta ett elinstallationsföretag göra jobbet. 

Glöm inte att först kontrollera att företaget som du tänkt anlita finns registrerat hos Elsäkerhetsverket.
Det gör du enkelt via e-tjänsten:
Kolla elföretaget.


Kabel

Om du ska byta/installera kabel finns här ett par guider.
Observera att vissa typer har blivit utbytta mot mer miljö- och användarvänliga.


Är ditt hem elsäkert?

Här finns en checklista från Elsäkerhetsverket där du själv kan kolla ditt hem.

Hur mycket effekt kan jag använda utan att proppen/säkringen går? 

Grundregeln är: 
Ampere (A) x Volt (V) = Watt (W)
10 A x 230 V = 2 300 W
13 A x 230 V = 2 990 W
16 A x 230 V = 3 680 W

OBS! Det går att sätta en 13A i en 10A botten MEN det bör belastningsberäknas av en elektriker innan det görs så inte varmgång och brand uppstår!


Vilken propp är det?

Färg Strömstyrka          Gänga propphuv
Rosa      2 A                             II
Brun       4 A                             II
Grön      6 A                             II
Röd      10 A                             II
Svart     13 A                             II
Grå       16 A                             II
Blå       20 A                             II
Gul       25 A                            II
Svart     32, 35 och 40 A        III
Vit         50 A                           III
Koppar 63 A                            III 

Göra själv


Exempel på vad du får göra själv

  • Byta trasig proppsäkring och återställa utlöst automatsäkring
  • Byta glödlampor
  • Byta lamphållare
  • Montera skarvsladdar
  • Montera sladdströmbrytare och stickproppar
  • Reparera och byta ut delar i trasiga skarvsladdar och apparatsladdar
  • Byta befintlig strömbrytare med högst 16 A som är placerad i en egen kapsling eller dosa.
  • Byta befintligt vägguttag för högst 16 A som är placerat i en egen kapsling eller dosa

För att få utföra dessa arbeten måste du ha kunskap om hur du gör. Arbetet ska även kunna kontrolleras på ett korrekt sätt. Är du minsta osäker, överlåt arbetet till ett elinstallationsföretag!

Exempel på arbeten som endast får utföras av elinstallationsföretag eller auktoriserad elinstallatör:

  • Förändringar i fasta installationer.
  • Byte av ojordat vägguttag mot jordat.
  • Elinstallationer i dusch- och badrum.
  • Installation av golvvärme och värmekabel.
  • Förläggning av kabel i mark.

Jordfelsbrytare

En jordfelsbrytare är en billig och effektiv livförsäkring samtidigt som den även förbättrar brandsäkerheten. Jordfelsbrytare är obligatoriskt vid alla nyinstallationer. Syftet med jordfelsbrytaren är att snabbt upptäcka fel i anläggningen och då bryta strömmen. Strömmen som leds ut i fasledaren ska vara densamma som kommer i retur i neutral­ledaren. Om det uppmätta värdet (summaströmmen) inte är noll betyder det att ström försvinner någonstans på vägen (läckström). Ett sådant läckage kallas jordfel eller isolationsfel. Om skillnaden blir 30 mA eller mer, bryter jordfelsbrytaren strömmen mycket snabbt. Jordfelsbrytaren bryter också om den skulle upptäcka att neutralledare och skyddsledare kommer i kontakt med varandra (detta kan ske i en felande apparat eller vid en felaktig installation). Jordfelsbrytare finns både i en- och trefasutförande. Det finns även portabla jordfelsbrytare som kopplas mellan apparaten och vägguttaget.

När skyddar jordfelsbrytaren?

  • Vid isolations- och jordfel (läckströmmar).
  • Om höljet på en apparat blir strömförande.
  • Om någon kommer åt spänningsförande delar och jord samtidigt.
  • Om någon får för sig att använda en apparat på ett felaktigt sätt i ett våtutrymme.
  • Om en apparat installerats på ett felaktigt sätt.
  • Om apparatens kabel klämts eller skadats.
  • Den minskar även risken för brand genom att bryta vid läckströmmar som kan utveckla värme.

När skyddar inte jordfelsbrytaren?

  • Om någon kommer i kontakt med ström som flyter från fasledare till neutral­ledare.
  • Om någon kommer i kontakt med ström som flyter från fasledare till fasledare.

IP-klassificering (kapslingsklasser)

Elektriska produkter och en del elmaterial är indelade i olika kapslingsklasser. Vilken kapslingsklass det gäller betecknas med bokstäverna IP följt av två siffror. IP är en ­förkortning av Ingress Protection. Syftet med IP-klassningen är att visa vilken skyddsnivå produkten har och i vilken miljö den kan användas. Den första siffran anger graden av pet- och dammskydd och den andra anger hur vattentålig produkten är. Ju högre siffror, desto bättre skydd.

En produkt med IP-klass 44 är lämplig för utomhusbruk då den tål vatten från alla vinklar (regn) och har ett bra petskydd. Vanliga eluttag i hemmet brukar ha klassificering IP21. I vissa fall behöver endast en av de två siffrorna anges. I sådana fall ersätts den andra siffran med X (t.ex. IP2X).


Glödlampor

Ljusflöde (lm)
Hur stark lampa ska jag ha?
Förr mätte vi detta i watt (W), som egentligen betyder effekt och talar om hur mycket energi lampan förbrukar men numera sedan LED-lamporna har introducerats mäter vi detta i lumen (lm).
En ungefärlig jämförelse mellan den gamla effekt-watten och det nya ljusflödet i lm:
15 W          136 lm
25 W        249 lm
40 W        470 lm
60 W        806 lm
75 W       1 055 lm
100 W      1 521 lm

Det finns två typer av rundstrålande LED-lampor: traditionella LED-lampor och LED-filamentlampor. De traditionella LED-lamporna innehåller ett platt kretskort där lysdioderna sitter monterade. Nackdelen med denna lamptyp är att den ger sämre ljusspridning än gammaldags glödlampor. Det problemet löser LED-filamentlampor. I dem sitter lysdioderna i stället monterade på vertikala filamenttrådar. LED-filamentlampor kan därför ge lika god spridning som gammaldags glödlampor.

Färgtemperatur
Man bör också beakta färgtemperaturen som anges i kelvin (K).
En normal lampa ger ca 2700 K och kallas ofta varmvit.
Ett vitt ljus ligger runt 4000 K och kan vara lämpligt som läslampa.
Grundbegreppen är följande:
- Varmvit: under 3300 K
- Vit: 3300 till 5300 K
- Dagsljusvit: över 5300 K

Färgåtergivning
Här anges ett värde som kallas CRI eller Ra mellan 0 - 100, där ett högre värde är bättre.

Efter 2013 ska alla nya lampor för hemmamiljö ha ett värde på minst 80.

Ljusfärg
Ibland används färgnummer, framförallt på lysrör, för att beskriva egenskaperna.
Färgnumret är tresiffrigt och innehåller informationen om både färgåtergivning och färgtemperaturen.
Exempelvis 830, där första siffran indikerar färgåtergivningen (CRI80/Ra80) och 30 indikerar på de två första siffrorna i färgtemperaturen (3000 K).

_____________________________________________________________________________

Nya stickproppar och uttag till taklampor

Från och med den 1 april 2019 gäller en ny typ av stickproppar och uttag för anslutning av taklampor i Sverige.

Bakgrunden är en gemensam EU-standard, med syfte att öka säkerheten och underlätta handeln på Europamarknaden. EU-standarden kom redan för tio år sedan, men nu är övergångsperioden snart slut. Från och med 1 april kommer den gamla typen av stickproppar och uttag till taklampor att sluta säljas.

- Under övergångsperioden har det tyvärr inte hänt så mycket i branschen, så de flesta konsumenter vet inte ens om detta. Visserligen får gamla stickproppar och uttag säljas slut i butikerna, men därefter är det den nya DCL-standarden som gäller, säger Katarina Olofsson på Elsäkerhetsverket.

De nya DCL-uttagen är CE-märkta och jordade, medan stickpropparna är CE-märkta och antingen jordade eller dubbelisolerade. Eftersom få människor har de nya stickpropparna eller uttagen, finns ett förslag ute på remiss som gäller undantag för gamla byggnader. Tanken är att det ska resultera i en föreskrift från Elsäkerhetsverket, där det är tillåtet att byta ut trasiga ojordade uttag i gamla byggnader mot likadana ojordade uttag. Plus att man ska kunna köpa stickproppar av den gamla typen för att nya lampor ska kunna anpassas till gamla anläggningar.

- Vår rekommendation är naturligtvis att man jordar, det kravet har funnits länge. Men samtidigt är det ju många som inte jordar en hel anläggning bara för att ett takuttag går sönder, konstaterar Katarina Olofsson.

Nyinstallationer av takuttag ska dock göras med de nya DCL-donen. Så om du flyttar till en nybyggd bostad kan det bli svårt att använda dina gamla taklampor.

Detta gäller:

  • Bor du i ett hem med ojordade uttag är det en god idé att jorda dem.
  • DCL-uttag får aldrig installeras utan jord.
  • Nyinstallationer av uttag för taklampor ska göras med de nya DCL-donen.
  • I äldre anläggningar får trasiga uttag av den äldre ojordade modellen bytas ut till ett motsvarande uttag, så länge produkten finns kvar på marknaden.
  • Sätta en stickpropp på en lös armatur får du göra själv, förutsatt att du har tillräckliga kunskaper.
  • Byta uttag måste en elektriker göra. För ett uttag brukar det ta ungefär en timme, vilket kostar mellan 800 kr och 1 200 kr, beroende på var i landet du bor. Resekostnad kan tillkomma.